Louise Petrén – matematikpionjär och fredsaktivist
”Jag är inte en kvinna, jag är en Petrén”. Så lär Louise Petrén (1880–1977) ha svarat när någon uttryckte sin beundran över att hon som kvinna disputerat i matematik. Onekligen fanns det ett släktdrag att peka på: Petrén hade inte mindre än nio bröder. Av dessa disputerade sju och fyra blev professorer (en av dem, Gustaf Petrén, var för övrigt opponent när den första kvinnan att disputera i medicin i Lund, Gertrud Gussander, lade fram sin avhandling).
Matematik blev tidigt Petréns stora passion. När hon som barn blev sjuk och rädd att dö förklarade hon att hon minsann inte ville till himlen om hon inte fick ta med matematikböckerna dit! Hon kom dock inte till himlen den gången men väl till universitetet. Här var hon den enda kvinnan på föreläsningarna i matematik och fick finna sig i att professorn förklarade att han fortsatt ämnade tilltala sina åhörare med ”mina herrar”.
Ordförande i kvinnliga studentföreningen
Petréns kärlek till matematiken hindrade nu inte annat engagemang under studenttiden. Hon var en av grundarna till Lunds kvinnliga studentförening och dess ordförande 1903–1905. När studentkåren sistnämnda år tog initiativet till vad som skulle bli de lundensiska studentaftnarna tillfrågades Petrén om att som enda kvinna ingå i den planerande kommittén. Hon var också tilltänkt som en av de första talarna, och det i ett av många ämnen hon brann för: fredsfrågan. Sedan kom dock unionsupplösningen Sverige-Norge med åtföljande vapenskrammel, och ämnet bedömdes som alltför brännbart och ströks.
Första kvinnliga disputerade matematikern
1911 lade Petrén fram sin doktorsavhandling Extension de la méthode de Laplace aux équations, och blev därmed inte bara Lunds universitets andra kvinnliga doktor (efter Hilma Borelius) utan även den första kvinnliga svenska disputerade matematikern någonsin. Året därpå gifte hon sig med den engelskfödde Ernest Overton, professor i farmakologi.
Statistiker på försäkringsbolag
Till skillnad från sin make och sina bröder kunde nygifta Louise Petrén Overton dock själv inte hoppas på en professur; sådana tjänster skulle i mer än ett decennium till förbli formellt oåtkomliga för kvinnor. En något yngre studentska, Asta Kihlbom, har berättat att Overton en gång beklagade sig: ”Nog är det bittert att tänka sig att det enda staten kan bjuda mig nu när jag har min doktorsgrad är tolvhundra kronor”. Det var årslönen för en nytillträdd lärarinna, ett av få yrken en akademiskt bildad kvinnlig naturvetare kunde räkna med. Petrén Overton kom också att periodvis arbeta som sådan, men sin huvudsakliga yrkesgärning gjorde hon som statistiker på det stora försäkringsbolaget Thule.
2022 arrangerade Matematikcentrum vid Lunds universitet en särskild ”Louise Petrén Day”.
Fredrik Termeden
För vidare läsning
- Christine Jönsson: ”Petrén Overton, Louise (1880–1977), matematiker, lärare” på Kulturportal Lund
- Hedvig Louise Beata Petrén-Overton, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lisbeth Larsson)
- Mårtensson, Jan & Ploski, Andrzej: Lundaprofiler under tusen år, Malmö 1999.
- Overton (Petrén), Louise: ”Fyra studentskor ser tillbaka: 1880–1910-talet” i Akademiska Föreningens årsskrift 1965, Lund 1965.
