Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Elsa Collin – spexpionjär med cigarr och studentmössa

Fem män och två kvinnor i studentmössor. Foto.
Elsa Collin med spexarvänner 1907. Foto: Akademiska Föreningens arkiv

”Elsa Collin var en studentska som man lade märke till i tidens Lund”. Så skrev den blivande litteraturhistorikern Algot Werin om sin tid som gymnasist. Och nog syntes läkardottern Collin (1887–1941) från Helsingborg, inte bara genom att uppträda med studentmössa ”högt på hårburret” och att röka cigarr offentligt, utan också som Lunds första kvinnliga spexare!

Det var redan som novisch 1907 som Collin fick hoppa in i en roll i Gerda, klassikern i den dåtida lundaspexrepertoaren. Ej blott lundabor fick uppleva den historiska debuten; uppsättningen gick även på turné till Malmö och Helsingborg. Pressen recenserade debuten välvilligt.

Skrev kampdikter

Collins artistiska begåvning stannade nu inte vid det sceniska. Hon skrev också poesi som publicerades i den radikala studentföreningen D.Y.G.:s tidning Majgreven. Snart syntes Collins dikter även på riksplanet, både i en mondän veckotidning som Idun och i den kvinnliga rösträttsrörelsens organ Rösträtt för kvinnor. I den senare trycktes bland annat ”Giv dit namn”, betecknad som rörelsens ”kampsång”.

Hyllad som skådespelare

Efter en vacker filosofie kandidatexamen i Lund flyttade Collin till Stockholm och skrevs in vid högskolan där. Fler examina blev det dock inte, däremot mer spexande, och kort därefter hade Collin tagit steget över till det professionella skådespeleriet, där hon 1911–1912 fick beröm för sina gestaltningar av en rad komiska roller på Lilla Teatern.

Annons om teaterföreställning med portätt av skådespelare.
Under rubriken ”Ur de ungas led” uppmärksammade Svenska Dagbladet 1911 ett antal lovande unga skådespelare, däribland Collin.

Journalistiken tog över

I det långa loppet blev det dock skrivandet och inte scenen som vann: Collin blev journalist. Teaterintresset bestod dock och hon var bland annat Malmötidningen Arbetets teaterrecensent i Stockholm. Genom teatern fann hon också sin livskamrat, dramatikern Brita von Horn.

Tillsammans var paret med och grundade Dramatikerstudion, en ensemble med syfte att lyfta fram nyskriven svensk dramatik. Till de unga begåvningar som knöts till gruppen hörde Ingmar Bergman, och när han 1944 värvades som chef för Helsingborgs stadsteater så blev en pjäs skriven av Collin och von Horn, Aschebergskan på Wittskövle, hans debutuppsättning där. Då vilade dock Elsa Collin sedan tre år på en kyrkogård i samma stad.

Fredrik Tersmeden

För vidare läsning

Porträtt av kvinna i studentmössa. Foto.
Elsa Collin. Foto: Akademiska Föreningens arkiv